om en konstig dag
Gottade ner mig i soffan idag och satte på datorn. Laddade Sex and the City och förberedde mig för en trevlig stund i filmens värld.
Ack så jag bedrog mig
Inte nog med att den var mycket sorgsnare än vad tv serien var så väckte den en miljon olika sorters tankar och funderingar i min hjärna.
Kontentan av det hela vara tt jag var helt sönder gråten och kände mig helt värdelös när den väl var färdig
Var det meningen tro? Var det vad de som skapade filmen hade i tankarna när den gjordes?
Att en film kan få en att må så pissigt det trodde jag inte. Och speciellt inte DEN filmen..
Konstigt.
Senare under dagen har jag surfat runt på nätet och gjort än det ena än det andra för att skingra dessa elaka tankar.
Har exempel vis beställt hem lite accecoarer från buttericks inför halloween partyt den 1e.
Har en jätte fin? Hemsk ? bild i huvudet på hur jag skall se ut och vad jag vill förmedla. Hmm undras om jag lyckas...
Har i alla fall bestämt att jag skall gå med eller utan livlinor. Jag klarar det så är det bara.
Måste hitta på nått för att bryta denna jävla trend som nu far i mig.
Känner mig mycket starkare än jag någonsinn gjort samtidigt som jag känner mig vilsnare och svagare än på många många år. Förstår inte hur det går ihop?! Kan nån förklara????
Vart man än vänder sig i samhället så dånar orden KÄRLEK FÖRHÅLLANDE PARSAMHET ner över en. Det är inte mycket som kan få en att känna sig så liten som att var ensam
Ensam är stark!!
SKITSNACK
Det är nått en gammal ensam bitter människa kom på nån gång när den personen försökte komma upp ur den mörkaste av hål.
Visst klara man sig själv, men varför?
Vill vara älskad vill vara behövd vill vara två!!!!!!
HATAR DETTA!
Sedan ringer I som en liten ängel.. dagen är räddad....
Thai mat o lite socialt umgänge i soffan hos M.
